DIY - dörrkrans

Nu är det dags för lite pyssel igen. Tänkte göra en egen dörrkrans med vad som finns runt omkring mig i skogen utanför, i skåp och i lådor. Jag är en riktig hamster som samlar på mig allt möjligt krimskrams för att det skullekunnavarabraatthanångångnärjagskagöranåtvadvetjagej, typ.

Nu har i alla fall krimskramset, snörena, de små figurerna och kreativiteten åkt fram och dammats av och blivit till en dörrkrans. Om du också vill göra en, så kan du göra som så här:

Ta fram gamla tidningar, reklamblad eller dylikt. Sax, tejp, lim och tråd. Rota runt i gömmorna efter kul saker och gå ut i närmsta skog, hämta mossa och annan rekvisita.

Knöggla ihop pappret och gör en lagom tjock ring som du hipp som happ mycket precist och tjusigt tejpar ihop. Ingen bild på detta. Bäst så.

Klä den sedan med mossan och snurra björntråd eller tunn grön ståltråd runt för att fästa mossan runt tidningsringen.

Mosskrans smygsponsrad av Elgiganten & CityGross

Sen tar du fram din limpistol eller vanligt lim för de som inte råkar äga en limpistol (jag) och fäster fast vad du vill ha. Jag valde kanel, torkad clementin, små paradisäpplen och lite annat smått och gott. Hittade tyvärr inga kottar i skogen eftersom lillasyster tröttnade på vår skugsmulletur och smet iväg efter en hund och jag och storasyster efter. Hon är snabb den där lilla, trots sin Michelinoverall och för stora vinterskor.

Glöm inte att spreja äpplena och clementinen med hårspray! Dels för att de ska se glansiga och fina ut, dels för att inte fåglarna ska kalasa på din krans.

 

 

Et voíla! En julig krans till dörren som gör att alla gäster känner sig lite sådär extra Ernst Kirchsteiger-mysvälkomna.

Vill också be om ursäkt för att det inte blir några tjusiga steg-för-steg-bilder tagna med systemkamera och fixade i Photoshop som i alla tjusiga inredningsbloggar. Det hinns liksom inte med när man pysslar med barn. Det blir iPhonen i all hast i hopp om att inte saxen norpas av en liten hand och någon klipper av sig fingret när jag tittar bort i två sekunder.

Ett ska bort

Byggarbetarna är här igen och det går med en väldans fart!

Huset vi bor i har fyra badrum. Tre vanliga med dusch och ett stort SPA med bastu. Ett ska bort.
Vi har hela tiden känt att huset skulle behöva ett rum till för gäster som kommer på besök, men främst som ett TV/lek-rum för tjejerna på nedervåningen. Det är här nere vi är mest och eftersom det är öppen planlösning på i stort sett hela nedervåningen så blir det lite stökigt när man står och lagar mat, skramlar med grytor samtidigt som fläkten är igång och barnen försöker titta på TV. Sen försöker vi i vår tur överrösta den nu väldigt höga volymen från Bolibompa genom att prata högre... Ja, ni förstår.

Om barnen kan få ett eget lekrum på bottenplan där de kan härja fritt (med stängd dörr) så vore det toppen! Så nu har vi byggarbetare här som förvandlar vårt SPA på 14 kvm till ett lek-/TV-/gäst- och relaxrum med tillhörande bastu. Jag tror att vi klarar oss på de övriga tre badrummen. Åtminstone tills vi har två tonårsdöttrar i huset.

Så nu är det Blocketförsäljning för hela slanten. Kom och köp! Ett överdimensionerat SPA-badkar t ex som hade passat otroligt bra i 80-talets Dallasserie. Det har en inbyggd TV, isfack, radio, CD-spelare, fjärrkontroll, belysning och vattenfall. Kitchigt värre!

Sen är det tvättkommod, badrumsskåp, handdukstork m.m.

 

Badkar eller rymdfarkost?                                 Hej då stora otympliga åbäke!

 

Till salu! 

En stjärna har slocknat

Igår den 26 november slocknade en stjärna. Min mans fina mormor, mina barns gammelmormor, somnade in 93 år gammal. Fastän att hon hade levt ett långt liv, så känns det aldrig bra när någon dör. Det blir tomt.

Hon var en så fin människa med många sidor. Hon var osjälvisk, positiv och givmild. Hennes lite råa och hjärtliga humor var en sida som jag älskade! Hon fick mig alltid att dra på smilbanden. T.o.m. sista gången vi träffade henne, två dagar innan hennes ljus slocknade, så skämtade hon med oss.

Min ”bonusmormor” har alltid fått mig att känna mig välkommen i familjen! Hon hade alltid tid att sitta ner och prata. På senaste år har jag tyvärr inte haft så mycket tid att sitta ner och lyssna, utan mest jagat efter barn. Det kan jag ångra idag. Hon berättade gärna historier från förr. Berättelser om livet i Norrland och Härjedalen. Berättelser om hur hon växte upp och om hur Sverige såg ut på den tiden. Hon berättade allt så målande att jag riktigt kunde se pappret i botten på sockerlåren hos handlar´n och smaka på sockret precis som hon gjort som liten. Det var den tidens lördagsgodis. Det socker som hade runnit ur förpackningarna. Det är inte bara en fantastisk människa som har lämnat oss utan även en generation som har gått i graven.

Tjejerna är också tagna över gammelmormors bortgång. Storasyster är ledsen över att gammelmormor glömde pärlplattan som hon gjort till henne när hon blev en ängel och flög upp till himlen. Och lillasyster är förtvivlad över att gammelmormor inte längre finns och kan räkna hennes tår. Lilltåa, tåtilda, tilderosa...

Älskade lilla ”bonusmormor” är med min mans morfar nu. Hon berättar nog om alla barnbarnsbarn, om mysiga "Landet", bakar skaulokaka, äter mazariner, kokar hjortronsylt och skämtar på ett sätt bara hon kan.   

En stjärna har slocknat, men hennes minne lyser klart.

 

I want it all

Glöggen bubblar och luktar ljuvligt. Vi äter pepparkakor och lussebullar, smygpyntar och planerar var alla adventsljusstakar ska stå. Slår in små paket till julstrumporna när barnen sover. Älskar advent och längtar redan till jul! Tänker att det kan få snöa nu. Riktigt mycket om det vill. Så att alla vägar stängs av och ingen behöver gå till jobbet. Man kan bara stanna hemma och mysa framför brasan.

Januari 2013

Jag har pyntat balkongräcket med granris och ljus, köpt en jultvål med nejlika och apelsindoft som sparas till julafton. Vi hotar barnen med att de ska vara snälla för annars kommer inte Tomten och tjejerna övar Lucialåtar non stop. Hörde sång från toaletten tidigare:
"- Saaaankta luuuciiiiaaa" och "Hejsan hoppsan fallerallera, när julen kommer ska varenda unge vara glaaaaa".

Och mitt i allt pepparkaksbak och fix längtar jag plötsligt till sommaren. Till stugan vid havet. Till landet vid sjön. Ljumna kvällar, solnedgång, kallt rosévin, grill, sol, varm sand, barfota fötter i det mjuka gräset och ett och annat bad.

Juli 2013

Jag tittar ut genom fönstret. Det börjar redan mörkna trots att klockan bara är 15. Det är minusgrader och frosten har inte lämnat marken på hela dagen. Ute i TV-soffan snorar och nyser storasyster ikapp med lillasyster. VAB. Jag känner hur det kliar i min egen näsa. Prosit. Huvudvärk. Ska nog tända en brasa, göra en kopp te till mig och varm choklad till barnen. Krypa upp i soffan tillsammans med mina töser och kura in mig i deras snoriga anleten.

Det är rätt mysigt med vinter och kyla ändå. Jag vill nog ha allt. Sommar och vinter. Alldeles precis just nu!



Trullehelg

På storasysters avdelning på förskolan bor Trulle. Han är ett litet troll som barnen fullkomligt älskar. Varje fredag får han följa med ett barn hem och sen får man skriva ner allt kul som Trulle gjort under helgen i en bok som sen redovisas på måndagssamlingen. Gissa om storasysters lycka var total när hon i fredags fick med sig Trulle hem?! 

 

Trulle åker bil

Trulle och hans vapendragare Rim-Tim, har haft en helg bestående av dans, fredagsmys, IKEA- och sjukhusbesök samt fullt ös med en av storasysters bästa vänner E. Lillasyster hittade sin egen vapendragare i helgen som hon bäddade ner och tog hand om. En sjungande tomte. Nåja, jag bäddade ner en tallruska när jag var liten så en tomte känns helt naturligt i jämförelse. Det är ju faktiskt snart jul!

 

Tomten trivdes bra i vagnen

 

Ja, sen har jag och mannen varit på fest hos grannarna och när vi ändå var i närheten, passade vi på att prova en ny barnflicka för första gången. Det funkade kanon, så vi har redan bokat upp henne till decembers fester! Det underlättar att ha någon som bor i närheten eftersom vi varken har familj eller vänner här som kan hjälpa oss i vardagen. Dessutom behöver man aldrig få dåligt samvete att fråga någon som man betalar. Win, win.

Och så blev det lussebullspremiär i går när våra vänner kom på besök. Storasyster och kompisen tryckte i sig så många pepparkakor och lussebullar att de fick magknip stackarna.
"- Vad var det jag sa", satt längst ut på tungspetsen, men jag svalde det. Man kan bara lära sig av sina egna misstag. Lesson learned.

 

Nej men hej Fredag!

Tänk att du kom till mig även denna vecka. Som en gammal vän fast utan den varma palmsvajande söderhavsön (tyvärr).

Om Robinson hade levt 2013, undrar just vad han hade sagt om våra fredagsvanor. Hans Fredags vanor handlade nog inte direkt om att stressat lämna barn på förskolan, jobba vid datorn, sitta fast i fredagsköerna ut från stan för att sen äta tacos och ha popcornsmys i soffan utan mer om överlevnad. Jaga några getter, döda lite kannibaler, lära sig om kristendomen, bygga båt och döda några fler kannibaler.

Bild lånad från Hagström

Inte så mycket stress där kan jag tänka. Jovisst, lite adrenalinpåslag måste det ju blivit lite då och då, men på det stora hela. Ingen vägg att springa in i. Inga mail som ska besvaras NU. Ingen blogg, Instagram eller Facebook att uppdatera. Och håll i er nu ungdomar, ingen smartphone eller padda så långt kikaren kunde nå!

Det låter ganska behagligt (minus kannibalerna) med ett liv på en söderhavsö. Kanske att vi skulle sälja alla våra ägodelar och flytta till en varm söderhavsö? Jag skulle kunna fläta korgar och sälja till alla rika turister och min man skulle kunna sälja sina tjänster. Nej, inte som en gigolo, utan med sina kunskaper inom sport. Våra barn skulle springa barfota i den varma vita sanden och bada i det klarturkosa vattnet hela dagarna. De skulle få gå i livets skola och bli streetsmarta. Eller kanske beachsmarta.

Ja, drömma går ju. Bäst att komma tillbaka till verkligheten igen innan jag börjar sälja allt på Blocket.
Robinson och Fredag. Vilket radarpar. Lite som vår tids Hasse och Tage. Johnnie och Mattias. Filip och Fredrik. Alla skulle ha en Fredag. En sidekick i livet. Jag har haft tur och funnit min Fredag. Min kamrat genom livet. Min älskade man. Och så våra två minikannibaler förstås. Inte att förglömma <3.

Nej, bäst att jobba undan lite nu så att man kan ta helg. Glad fredag!

 

Game set and match

Just nu känns vårt liv lite som en tennismatch. En mixed dubbel. Veteranerna, i skepnad av mig själv och min man på ena sidan av nätet och på andra sidan, livet.

Mitt i vardagen springer jag och min man fort åt alla möjliga håll, fram och tillbaka och försöker fånga upp så många bollar som möjligt. Ibland returnerar vi bollen galant och slår vi in den och ibland går bollen i nät. Någon gång kan vi till och med få in ett serve ess när t ex en morgon bara flyter på och vi lämnar våra nöjda och glada bollkallar på förskolan I TID!

Det gäller att ha bra fotarbete. Att aldrig stå still. Då kanske man missar en boll och matchen är förlorad. Torskfilé. Nej röra på fötterna och vara beredd på eventuella skruvbollar som oväntat kommer från ingenstans. Det kan röra sig om en kul fest men ingen barnvakt, ett hastigt påkommet utvecklingssamtal som ska hinnas med innan terminen är slut eller att det plötsligt regnar in genom takfönstret.

En time out vore trevligt! En avkopplande tur till fjällen eller till solen. Men hinns det med?

Vi spelar en 7-setare varje vecka och poängen formligen flyger fram. 15-LOVE. 15-15. 30-15. 40-15. Morgon. Middag. Kväll. Måndag. Tisdag. Onsdag. Nån liten vätskepaus får vi till i sidbytena. En liten kaffe eller ett glas vin när vi snackar taktik. Om du lämnar, hämtar jag. Om du ringer snickaren så ringer jag Försäkringskassan. Om du torkar rumpan denna gång så tar jag nästa spya när vinterkräksjukan gör entré.

Det gäller att hålla balansen när de hårda servarna kommer emot en och stå enade som ett lag. Det tror jag är rätt taktik i livets spel. Game set and match.

 

I väntan på Advent

Jag hade för mig att just ordet Advent betydde "väntan" men så är det tydligen inte alls. Det kommer av latinets ord för ankomst (Herrens). Så tji fick jag. Min konfirmationspräst måste vara mäkta stolt över sin lärjunge.

Hur som haver är jag laddad till tänderna inför advent. Inte pga herrens ankomst, utan mer för att det är så mysigt med ljus, glögg och pepparkakor. Jag har en hel kartong med adventsprylar ute i garaget som bara väntar på att bli uppackade avdammade och placerade i hyllorna. Och i helgen rotade jag fram allt möjligt pynt från min gamla garderob i flickrummet plus att jag har handlat lite nytt. Detta går förstås emot alla mina principer nycker om återbruk, men eftersom vi har något fler fönster i år än tidigare, så har jag varit TVUNGEN att slösa både på vår miljö och våra pengar. Jag vill gärna ha adventsstakar till alla fönsterbrädor och julstjärnor eller liknande att hänga i fönsterna. Många stakar blir det... 

Provpyntat lite...

 

Jag har dessutom inhandlat en adventskalender till TV och radio och min mor har köpt chokladkalendrar till tjejerna. Svårt det där tycker jag. Godiskalendrar. Jag vill absolut inte att mina barn ska äta så mycket godis när de är så här små. Jag menar, varför "påtvinga" en 3-åring socker varje dag bara för att det är december när hon inte ens frågar efter det? Men där är vi olika, min man och jag. Han tycker:
"- Såklart att barnen ska ha chokladkalender i december!"

Så när min mor, väldigt respektfullt, frågade oss om hon fick köpa två kalendrar till tjejerna så sa jag "njaeeea". Men mitt otroligt tydliga, icke att missförstås "njaeeea" plus min mans "Självklart!" tillsammans med min mors goda vilja blev till ett JA. Chokladkalendrar it is (till tjejernas stora lycka)!

 
(För?) tidigt inhandlad TV-kalender (oktober) eftersom de var slut i november förra året.
 

Vet inte om jag vågar skriva detta, men jag har faktiskt redan tjuvstartat pyntandet. Nu blir nog min mor lite ond på mig...Inte kan man väl tjuvstarta adventspyntandet!? Så är jag inte uppväxt. Var högtid har sina traditioner och specifikt pynt som ska stå på en bestämd plats år efter år för att tas bort så snart den högtiden har sprungit förbi. Sådetså.

Jag måste erkänna att jag tycker likadan i det mesta, men just i år, första året med eget hus, ger jag blanka fasen i det. Pyntat va´re här! Och mer finns det att sätta upp. Så om älskade Advent skulle bestämma sig för att ankomma tidigare i år, så är den varmt välkommen!

 
Smygpyntat - men jag tror faktiskt att dessa slingor kan passera som icke-adventspynt 

 

Jag känner dessutom att det kanske vore på sin plats med ett kyrkobesök nån Adventsdag så att tjejerna får ett litet hum om varför vi faktiskt firar jul och advent. Inte för att vi är jättekristna, men barnen är döpta av en präst och vi vigda av dito. Vad de vet är att Jesus är en sjysst kille som bor i himlen och har skägg och långt hår precis som deras farbror J. När vi var på dop i augusti, blev lillasyster alldeles salig när hon trodde sig se Jesus. Det var organisten som satt högt där uppe och spelade... Som sagt, hög tid för ett kyrkobesök. Amen.

 

Jesus eller organisten?

Sköna söndag

Så skönt det var att vakna upp i sin egen säng. Det blev som att vi fick en bonusdag denna helg eftersom vi körde hem på lördagskvällen/natten. Så det blev en lugn och harmonisk familjefrukost tillsammans och en cykelpromenad i det fina vädret innan min man skulle iväg till sin match.

   

Stolt cyklandes storasyster i sin nya fina jacka från kusin S

 

"När katten är borta" som det heter, satte vi en sats med glögg. Jag lärde mig det när vi bodde utomlands och glögg inte gick att få tag på. Då tyckte jag t o m att det var godare än köpeglögg och lovade mig själv att alltid göra egen glögg. Får se hur resultatet blir denna gång. Mina små hjälpredor var så duktiga och nu luktar det jul i hela tvättstugan!

Coca Cola, russin, nejlikor, socker, alkoholfri öl, kardemumma mm.

 

Nån som vill ha receptet? Här kommer det hur som helst.

Glögg á la Ön

3 liter alkoholfri öl
2 liter Coca Cola
2,5 kg socker
500 g russin
0,5 dl hela nejlikor
1 bit färsk ingefära (ca 4 cm)
1 påse hela kardemummakärnor
5 skalade potatisar i skivor
2 kanelstänger
50 g jäst

Blanda allt i ett stort kärl (10 l). Täck med folie och gör lufthål. Rör om en gång om dagen i 21 dagar. Sila av allt och låt stå ytterligare 1-2 dygn. Häll upp i flaskor, gör egna etiketter, drick själv eller ge bort i present. Så släng ihop din egen glögg nu så har du hemmagjord glögg till Lucia!
 

Efter glöggproduktionen tog vi bussen till sjukhuset för att hälsa på tjejernas gammelmormor. Vi hade mellis med oss och bussresan var tydligen jättespännande! Vi kan nog åka buss istället för att åka till Liseberg nästa år. Vi får nog göra en ny bussutflykt snart igen. Till allas glädje var gammelmormor mycket piggare idag!!!

 

Nöjda bussresenärer

 

 

Gammelmormors specialare: "Lilltåa, tåtilda, tilderosa, blomsterfrua..."

Västkusten t&r på 56 timmar

Det måste bannemej vara rekord! Kl. 15 i torsdags eftermiddag drog vi till västkusten och fem timmar senare var vi framme. Tjejerna var löjligt tända på att komma till mormor och morfar att de tjatade hål i huvudet på oss ändå från Nyköping. Sova var tydligen inte att tänka på.
"- Hur långt är det kvaaaaaar? Jag vill vara framme hos mormor och morfar NU!"

Väl framme var det stora kramen! Vi har inte setts sen den 1 september, när de var hos oss senast, så det var jättemysigt att träffa mormor/morfar/mor/far/svärmor/svärfar igen! Tjejerna var inte ett dugg blyga och efter kramkalaset rusade de direkt in i lekrummet och började inventera alla nya Barbiedockor och prinsessklänningar. Min mor är så himla omtänksam och har inrett ett helt rum med leksaker passande alla sex barnbarnen. Stor som liten. Kille som tjej. Det är rena paradiset för barnen!

 
Lillasyster i mormors knä                       Lillasyster klappar Mårten Gås

 

På fredagen hade vi barnvakt, så jag och mannen min åkte in till stan för en lugn fika och lite shopping. Vi lyckades handla allt möjligt bra, men inte en endaste vinterjacka till mig. Jakten fortsätter.

 
            Fika utomhus i november                                                     By night

På lördagen gick vi en promenad längs med havet och insöp tång och salt. Underbart! Vi såg hur förra veckans storm hade ställt till det i skogen och så passade vi på att titta på hus och drömde oss bort till ett hus vid havet.

  Simones framfart

 
           Mysiga fiskebodar                                              Västkusten i mitt hjärta

 
Rit på stranden och lek i sanddynerna

Vid lunch invaderades huset av resten av min familj - min syster, bror, min svåger och alla fina syskonbarn! Det var nämligen dags för den årliga gåsamiddagen med alla möjliga tillbehör. Min mor & bror stod för gåsen och far för den mycket fint skalade potatisen. Svartsoppa till förrätt och skånsk äppelkaka till efterrätt. Som det ska va. År efter år. Som alternativ till svartsoppan fick vi ickesvartsoppeätare, en jättegod jordärtskockssoppa och eget tillbehör. Barnen såg vi knappt röken av under hela middagen. De hade så mycket lek att ta igen att de försvann från bordet nästan innan vi vuxna hade tagit första tuggan. Att äta var inte lika lockande som att busa med kusinerna.

Gåshals, lever, hjärta och muskelmage.....och resten av den goda gåsen!

Fikagäss

 

Eftersom min man skulle jobba på söndagen, så bestämde vi oss för att åka hemåt redan på lördag kväll. Kl. 18 lämnade vi västkusten, kl. 20:30 slocknade tjejerna i bilen och kl. 23:20 var vi hemma. Skönt! En alldeles för kort helg! Tur att vi snart ska ner igen och fira jul!

Lillasyster: en stilstudie

Jag gillar verkligen utrycket "pick your fights", och det är så rätt i dessa lägen; när det gäller att klä lillasyster.

Lillasyster har sina egna teorier om det mesta. Kläder är inget undantag. Ingenting är direkt logiskt, men så är det kanske med treåringar? Eller så är det bara vår tokiga lilla treåring.

Ett tag var det bara klänning. Bara klänning. BARA KLÄNNING, som gällde. Trots att hon har mycket kläder, så upptäckte jag för en tid sen att hon inte hade tillräckligt många klänningar. Jag hann aldrig tvätta i takt med att de blev smutsiga och då blev det lite lagom panik på donnan vill jag säga.

Så till min stora lycka, slutade hon helt plötsligt med att BARA använda klänning, utan nu funkade plötsligt kjol, byxor, tights mm. Och i denna fas var hon dessutom väldigt medgörlig och protesterade inte det minsta till mina förslag. "Är hon sjuk?", tänkte jag för mig själv. "Feberyra?", rent av.

Men det kom att ändras. Säg den lycka som varar för evigt. Nu vet jag inte riktigt vad lillasysters grej är. Det kanske är det som är grejen, att det inte är nån speciell studie, utan flera? Stil med extra allt.

Häromdagen hade hon t ex tights, pyjamasbyxor och klänning på sig. Samtidigt. Som tur var såg man inte de gröna pyjamasshortsen under klänningen så jag lät det hela bero. En annan gång hade hon en röd fluffig tyllkjol under en klänning. Tjusigt värre.

 

Men jag har helt enkelt gett upp. Hon får se ut som hon vill. Vem är jag att döma om hon vill gå runt att se ut som en clown. Och vill hon frysa om benen eller svettas som en gris, ja då får hon göra det. Hon säger väl till och då löser vi det. Vad är egentligen rätt och fel? Jag ska i alla fall inte bli en mamma som hämmar kreativiteten. Nej, låt den flöda! Jag väljer mina strider och kämpar för husfrid istället.

Mockasiner på händerna                       Täckväst UNDER fleecen

T-shirt ovanpå klänningen                      Linne och barbent i november

              

   Trosor, ullstrumpor & inneskor                 2 (!) klänningar och Björn Borgs svettband