Kräksjukan in da house

Klockan började närma sig 23:00 igår kväll när vi hörde ljud från ovanvåningen. Lillasyster kom då sömndrucken ut från sitt rum och sa att hon kände sig kräksjuk.
"- Vill du kräkas?", undrade jag?
"- Neeej, jag vill iiiinte kräkas!"

Så klart hon inte vill. Vem VILL kräkas? En omformulering var på sin plats.

"- Mår du illa? Behöver du kräkas?" Tydligare, inte att missförstås.
"- Nej, kissa." Ok, det är ju i princip samma sak...

Ett fruktlöst pottförsök och sen tillbaka till sängen. Och så här höll det på fram och tillbaka mellan sängen och pottan. Luttrad som jag är (klappar mig själv på axeln) tog för säkerhets skull fram hink, bäddade med extra plastad frotté i sängen och tog fram golvskydd, alcogel, våtservetter och rullade undan mattorna. OM utifall att. Sen kom pappa och det blev skiftbyte av deltagare i springa-mellan-säng-och-potta-utan-att-varken-kissa-eller-sova-leken. Då gick den trötta och något irriterade mamman in och borstade tänderna. Efter nattoaletten kom mamman ut till en sjusärdeles kräkfest på lillasysters rum. Hoppla, hon mådde visst dåligt på riktigt! Det var inte bara en ursäkt till att få vara vaken och leka mitt i natten som jag trodde. Stackars liten! Mitt dåliga mammasamvete gnager fortfarande. Att jag lämnade henne preciiiis innan första pizzan.

Hela natten har jag legat halvvaken och lyssnat till ev. ljud från lillasysters rum som skulle kunna liknas vid hulkningar ikapp med hostningar från storasyster. Hela familjen har jobbat nattskift och ingen vaknade nog i den säng de faktiskt somnade i igår. Tröttmössa är bara förnamnet idag.

Nu hör jag hur min man entusiastiskt leker affär med barnen på ovanvåningen medan han febrilt jagar efter ersättare till eftermiddagens jobb. Vab eller inte vab, det är frågan. Själv är jag fortfarande i pyjamas och försöker  samla energi för att göra nåt vettigt vid datorn, men allt jag kan tänka på är en semla. Helknasigt att tänka på mat efter nattens övningar. Det är väl helt ok att tjuvstarta med en liten semla när det nästan är februari? Kanske i och för sig inte är den bästa dagen-efter-maten för lillasyster. Tänk om. Tänk rätt. Semlan får nog vänta till helgen. Och då är det faktiskt semlemånaden på riktigt.