I helgen var vi på en bröllopsbrunch. Några vänner gifte sig i Wien i somras och eftersom de älskar brunch, var det ett självklart val att bjuda vännerna på. Våra tjejer var medbjudna och vi frågade om det skulle komma fler barn och jo, det var fler barn bjudna. Men kruxet var att det inte var några andra barn där (förutom några bebisar). Alla hade ordnat barnvakt så att de skulle få sitta ner i lugn och ro och prata med andra vuxna. Smart.
Det började bra. Tjejerna hittade en klippa ut mot havet som de mutade in. Som rutinerad småbarnsmor hade jag packat med kritor och målarböcker som de kunde roa sig med länge.
Trodde jag.
Lugnet före stormen
Efter 5-10 minuter på klippan, var det tråkigt att rita och tjejerna ville istället undersöka bygden och de drog iväg nerför berget på glatta glittersandaler. "Mamma Mu" i hagen lite längre bort, lockade tydligen mer. Liksom vattnet, båtarna och "Katlagrottan" lite längre bort.
"Mamma Mu, är det du? Muuuuuuuu"
Brunchen var hur som haver väldigt trevlig med mycket god mat och kul tävlingar. Tjejerna kunde så småningom lockas tillbaka till festen med hjälp av våfflor, godis och choklad-cup cakes. Även kallat mutor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar