Tjejmiddag

I går kväll hade jag några vänner över på middag och mina döttrar var SÅ uppspelta för de skulle få vara med på en riktig tjejmiddag! Min ena kompis har en nyfödd liten tös också så vi var totalt sex tjejer på tjejmiddagen. Tre över 30 år och tre under 5 år.

Storasyster ville klä sig festfin kvällen till ära och drog på sig en kalasklänning. Lillasyster ville ha sin Barbapapapyjamas med tights under och frågade om hon såg cool ut.
"- Jajamensan", svarade jag. "Jättecool!"

Men precis när gästerna hade kommit innanför dörren, svidade tjejerna om till sina häxkläder. Såklart att man ska ha häxkläder när det är fest!

Två häxor beundrar lilla L

Häxkläderna fick sitta på hela huvudrätten, som för övrigt var fisksoppa, men lagom till efterrätten svidade de om till outfit nr. 3.

 

Fröknäcke i ugnen och fisksoppa - allt utan gluten och laktos  

Sen var det dags för lilla L att få åka min 30 år gamla Emmaljungadockvagn som ser lika fin ut idag som den gjorde för 30 år sedan. Det kallar jag kvalitet! Jag vet inte hur många plastvagnar tjejerna har avverkat genom åren, men denna består.

 

Mammorna på en tur med sin lilla docka & sen gos i soffan

När pappa D kom hem tog han på sig det ärofyllda uppdraget att natta två trötta men glada barn. Tror att han snittade nattoalett och läggning på ca 58 sekunder per barn. Sen snarkades det gott. Bra jobbat! Rekord tror jag nog minsann.

Huliganer i förorten

Nu börjar det nästan likna Husbykravallerna här på Ön. Huliganer som är ute sent om nätterna och bränner bilar...kastar ägg. Just det. Vår garageport har blivit vandaliserad av ett litet ägg.

Vet ni hur svårt det är att få bort intorkat ägg? Tur att vi har en högtryckstvätt.

Jag kan väl förstå att den kommersialiserade Halloween med kostymer och en massa godis är lite kul för kidsen. Men någonstans tycker jag väl att man kunde lämna sabotaget i USA. Vi fick två besök i lördags och vi bjöd på det vi hade hemma - tablettaskar, klubbor och nygjorda chokladbollar som för övrigt ett väluppfostrat monster tackade väldigt artigt för och sa:
"- Vilka goda chokladbollar ni har gjort."

 

Och dagen efter upptäcker man ägg på garageporten. Nu tror jag iofs inte att det var dessa monster som hade kastat ägg eftersom de är våra närmsta grannar - dumt att skita där man äter, som det så fint heter. Antagligen var det någon som ville kasta prick på vårt garage. Ett pojstreck helt enkelt, men ändå. Det är nu jag märker att jag har blivit gammal. När det är jag som ojar och ajar mig över bus på bygden. Bäst att ta mig i kragen och avtanta mig lite. Busa tillbaka kanske?

 

Men vad gör väl lite ägg på garageporten när vi ju faktiskt har fått en extra timme i helgen. 60 hela minuter. JAG HAR FÅTT TID. Det som jag jämt saknar. Men vad ska jag då göra med all tid jag nyss inkasserat? Fixa de där fotoböckerna kanske? Göra egen glögg? Sätta upp tavlor på våra kala väggar? Klippa 30 naglar? Ringa det där samtalet? Eller ska jag kanske ge mig ut och kasta lite ägg på garageportar nån kväll iklädd en Scream-mask? I en timme eller så.

Trick or treat

I går kväll plingade det på dörren och där utanför stod ett gäng monster och sa:

"- Bus eller godis?"

Där stod jag som ett fån mitt i pannkaksstekningen. Detta är ett helt nytt fenomen för oss nyblivna husägare och en hel vecka tidigt va?

Så med svansen mellan benen, bad jag gänget snällt att komma tillbaka om 10 minuter, vilket gav oss tid att spöka ut oss själva, leta fram några tablettaskar och klubbor, pynta med spöken och tända ljus. I dag ska jag bunkra upp med läskigt godis till alla spöken, häxor och monster som kan tänkas dyka upp till helgen. Alternativet med bus känns inte så lockande...

 

Bus eller godis?                                   Mina små häxor

Sjukstuga

Jodå, men så att ehhhh...kräksjukan har hittat hit. Redan i oktober! Bläcket hade knappt hunnit torka på förra inlägget om "Pandoras ask", så ringde de från förskolan och sa att lillasyster hade magknip och var väldigt hängig. Jag måste ha jinxat det!!!

Samma sak hände i förra veckan (att de ringde och lillasyster hade ont i magenn), men då var det falskt alarm. Det var det inte denna gång. Jag hann inte mer än att hoppa in i bilen förrän jag fick ett sms om att hon hade kräkts. Som tur var jag på förskolan på 2 minuter och hämtade hem båda mina töser.

 

Strax därefter fick vi lämna återbud till kvällens 73-årsfest (40+33 år) som vi verkligen hade sett fram emot. Min mans bror med familj skulle vara barnvakter, så vi skulle dels träffa de på kvällen och ha lite fredagsmys innan vi drog iväg på fest och sen skulle vi äta frukost och hänga även morgonen efter. Men icke då. Det blev till att torka kräk istället. Så det kan bli. Men det är väl livet.

 

 

 

Vädret var så fint, så lillasyster vilade lite på altanen. Frisk luft är bra!

 

Visst är det lustigt det där med barn? Hur snart de hittar energin igen efter att de har varit sjuka? En annan hade ju varit däckad och ynklig i säkert en vecka efter 12 timmars kräkkavalkad, men inte vår lilla 3-åring inte. I morse kom hon in till oss och utropade glatt:

"- I dag är jag frisk och får äta hur många kakor jag vill!"

 

 

Så här sjuk var lillasyster idag ("Skaka rumpan")

 

När vi nu ändå var i karantän, så passade vi på att "make the most of it". Vi pysslade, bakade och sjöng djurvisor på engelska (jag var grymt pedagogisk vill jag tillägga).

 
Chokladbollstillverkning

Pandoras ask

Ibland känns det som om livet spelar en ett spratt. Som att när det går lite för bra, så måste livet på något sätt balanseras med något negativt. Kan inte allt bara få vara bra jämt?

De senaste veckorna har mycket gått snett med t ex min mans tråkiga läkarbesök och proverna därifrån. Vi har fått återkrav på ROT som vi gjorde i samband med vår stora vattenläcka i våras. Min mans mormor har åkt in på sjukhus, vår nya TV gick ju sönder, jag har fått besked att båda mina föräldrar ska opereras, bekanta har gått bort i cancer, en nära vän har fått hjärtproblem och ska opereras. Ja, allt elände verkar bara ha hopat sig.

Sen igår, mitt i allt, fick vi det fantastiska beskedet att min mans huvudröntgen visade positiva besked och att det "bara" var bihålorna som var rejält svullna!!! Men i jämförelse med våra värsta farhågor kändes bihålorna som en lättnad. Nu ska han träffa en specialist på det området som förhoppningsvis ska kunna hjälpa honom.

Då släppte helt plötsligt fler saker och vårt försäkringsbolag meddelade att de ersätter vår söndriga TV. Detta efter mkt tjat och gnäll med affären och tillverkaren Samsung som vägrade ta det som ett garantiärende trots att TVn i princip var ny. Det har orsakat oss en massa huvudbry och inre stress. Ännu en sak ur världen.

Igår snubblade vi dessutom över ett perfekt badkar som passade i vårt lilla badrum och vips så var det på plats. Ett steg närmre att kunna göra om vårt SPA till ett mer användbart TV/gäst/lekrum. Och allt detta på en och samma dag. Lyckan hade vänt.

Badkaret provbadades av hela familjen igår (inte samtidigt)

Trodde vi. Naturligtvis kan inte allt gå så bra. Kan det vara så att alla positiva händelser måste balanseras med något negativt? Igår gick nämligen vår tvättmaskin sönder. Vår nästan nya och sparsamt använda maskin (enligt den kriminella säljaren).

Attans otur!

Vi har knappt haft annat än otur sen vi flyttade in i huset. Det känns lite som att vi har öppnat Pandoras box som nu inte kan stängas. Kanske att huset är otursförföljt? Det gick ju inte så bra med den förre ägaren. Han gick i personlig konkurs.

Men så länge det är sakliga tingest kan man ju klara av det. Men om det är annat kärt som bekymrar en och så lägger man till allt vardagsjox som krånglar, då blir det tufft. Nåja, lite ork har vi allt kvar. Vi fick nytt liv igår i och med min mans besked så än är vi inte nere för räkning.
"Det kan va lätt, det kan va svårt, det kan va hårt. Men tillsammans starka vi är...". En textrad från vår Bröllopsvisa som min Far skrev till oss. Den stämmer väl in på vårt liv.

Kalas, kalas och ännu mer kalas

Hela helgen har varit ett enda stort kalas! Storasyster var på kalas i lördags och för första gången sa hon helt apropå:

"- Mamma, du kan gå nu."

Aaaaaah, min lilla tös behöver inte mig längre! Inte alltid i alla fall. Vet inte riktigt hur jag ska hantera detta än. Det är ju ett bra steg i hennes utveckling, men lite hugger det allt till i mitt mammahjärta att inte vara lika behövd längre. Nåja, jag kommer nog över den självförtroendeknocken också.

Sen tog pappa D tjejerna och for till våra trogna barnvakter farmor och farfar eftersom vi skulle ha några vänner över på middag. Det är så roligt att bjuda hem folk och skämma bort de efter bästa förmåga. Jag och min man är faktiskt ett riktigt bra team (tycker vi själva) när vi ska fixa kalas. Då är vi laddade till tusen och precis hur strukturerade som helst. Ända till slutet då det alltid, utan undantag, kör ihop sig. "-Om vi bara hade haft 10 minuter till", brukar det låta. Eller "- VARFÖR kommer gästerna så HÄR tidigt?" (i tid, vanligtvis). Fashionably late, är mitt måtto.

Denna gång var allt i fas när gästerna plingade på. Jag skulle bara mixa soppan till förrätten som sen skulle stå och puttra lite medans jag sippade på min champagne och minglade med gästerna. Trodde jag! Istället exploderade, eller imploderade vätskan i mixern och soppan sprutade ut över golv, väggar, tak och värdinnan. Skållande het soppa för att tillägga. Vi kunde bara delat ut varsin sked till gästerna och visat in de i tvättstugan och sagt:
-" Varsågoda att skrapa"

 

Men jag lyckades faktiskt rädda större delen av soppan, torkade upp det mesta av den till synes kräkkavalkad som såg ut att ha ägt rum i tvättstugan (halvmixad kantarellsoppa) och tog nya tag med mixern bara för att uppleva en exakt repris av det som nyss hänt. Jag trodde jag skulle svimma. Samtidigt hör jag att allt fler gäster kommer och min man häller upp bubbel. Men var är värdinnan? Jo då, i tvättstugan nedsprutad med en kräkliknande sörja som tydligen ska vara kantarellsoppa.

Nåja, det hela ordnade sig och alla fick en liten aptitretare till förrätt som tydligen var mycket god. Så då kan jag tycka att det t o m var värt lite skållning och skurning av tak.

Tada! En välmixad kantarellsoppa!

 

Till huvudrätt blev det min mans goda höstgryta med riktigt mört högrev. Sen en liten italiensk ostbricka och till efterrätt en chokladorgie med kladdkaka, nutellamousse och tryffel med Baileys´ tillsammans med glass och färska bär.

 

            Pecorino och Tallegio                          En något smält & stökig efterrätt som iaf smakade gott

 
Meny & dukning
 

Dagen efter passade vi på att ta en promenad i vuxentakt och fick för oss att vi skulle ta oss högt upp på en höjd för att kika ut över vårt hus. Inte den bästa idén med tanke på vår dagsform, men det gick.

 

                   Långt där nere ligger vårt hus                               Båtarna har tagits upp inför vintern

 

Sen for vi in till stan för födelsedagsfika för min mans bror där vi mötte upp med våra små töser. Så mysigt att få kramas igen. Som bekant saknar man inte kossan förrän båset är tomt...

I väntans tider

Nej, inte i väntans tider som att vi väntar tillökning i familjen, utan i väntans tider på att min mans läkare ska ringa. Han har haft misstänkt huvudvärk till och från under en längre tid nu och bestämde sig för att kolla upp det. När han var hos läkaren för någon vecka sedan tog han lite prover och ville även röntga hans huvud. Inte kul alls.

 

Sagt och gjort, i tisdags var han där och nu väntar vi bara på att doktorn ska ringa och säga att han är frisk som en nötkärna. Kanske att han behöver glasögon eller att bihålorna måste fixas. På sin höjd.

 
Aldrig kul med sjukhuskorridorer. Kanske att de borde satsa på en lite mer stimulerande miljö?

Tjejerna mår fint (peppar, peppar!) trots att flera av kompisarna och pedagogerna på förskolan är hemma och kräks. Inhandlade ännu mer handsprit igår inför höst- och vinterbaciller. Vi ska allt ge bacillerna en match, sen får vi se vilka som vinner till slut...

Vi har ca 500 meter till förskolan, men det kan ta preciiiiis hur lång tid som helst att gå hem. Speciellt när det finns vackra höstlöv man kan plocka, sniglar att titta på, svampar, hundar, grodor, katter och annat.

 

Lövplockning

  

Igår var pappa D på Stockholm Open och kollade Ferrer och sen Pimpims matcher. Vi tjejer hade en mysig tjejkväll med varm choklad framför brasan, vår torsdagsfavvis "Fixa rummet" med tillhörande mys i soffan och lååååång sagoläsning i stora sängen.

 

 

 

Trevlig helg!

 

Finns det osjälviska goda gärningar?

Ja, men det var väl attans va tiden springer på! Det är redan ny vecka och snart helg igen. Antar att tiden går fort när man har roligt!

I förra veckan började storasyster hosta en hel del om nätterna och hon kände sig lite hängig i torsdags, så båda tjejerna fick stanna hemma med mig. Och tro´t eller ej, det gick en hel dag utan bråk, tjat eller gnäll. Halleluja! Vi levde i symbios alla tre hela dagen och när jag jobbade lekte de tillsammans så fint, så fint.

 

Det är en stor fördel med att jobba hemifrån nu när tjejerna har blivit lite äldre. Jag vet att jag försökte jobba med sjuka barn i vintras och det gick då rakt inte alls. Klart att olika faktorer spelar in som t ex antal sjuka barn, vilken sjuka det är (host & snor vs kräksjuka) och dagsform på samtliga inblandade.  

 

Storasysters nya favvospel: Bokstavsspelet

På fredagar jobbar min man 1/2-dag så då blev det VAB 1/2-dag medan jag var inne i stan på kundbesök och tjejlunch med min mans bröders fru/fästmö och hans mamma. Det var ett mycket bra initiativ av M och jag tänker försöka ta över stafettpinnen och bjuda hit alla någon dag snart. Ska bara försöka hitta en dag när alla kan. På lunchen fick jag även lite bebisgos med 7 månader lille L. Sötis!

 

Vinlunch på en fredag                                  L:s lilla fot & hand

Men trots lite hosta var storasyster piggelin och gick på dansen i fredags. Hon skulle inte missa den för alla bacillusker i världen! Hon har verkligen hittat sin grej i dansen! Kul! Ser fram emot att se uppvisningsdansen!

På lördagen slog vi ett slag för återbruk och köpte en bokhylla till mitt kontor på Blocket och lämnade in en massa bebiskläder till kyrkans loppis. Vi tjänade en liten slant samtidigt som vi gav till välgörenhet. Sånt känns alltid lite extra bra. Det får mig att tänka på ett "Vänner"-avsnitt om osjälviska goda gärningar. Finns det sådana egentligen?

Sen kom två av barnens kusiner på besök och de lekte som bara den.

Prinsessor på bal

Vår härliga hösthelg slutade med bad på söndagen! Jo då. Bad. Vi åkte till vårt favoritbadställe för en picknick och i ett obevakat ögonblick tog tjejerna av sig sina kläder (alla sina kläder!) och tyckte att de skulle bada. Istället för att ta fighten om att det är för kallt i vattnet, lät vi de skutta i som kalvar på grönbete. De skuttade i och upp ur det 9-gradiga vattnet några gånger till glädjetjut innan de kom på att det var kallt. Så vi virade in dem i varsin filt och körde hemåt till värmen igen.

 

Och så måste jag avsluta med dessa härliga höstbilder. Älskar hösten!

 

 Magisk kvällshimmel!

 

Finkultur

I namnsdagspresent för en tid sedan fick jag biljetter till Dramaten och föreställningen "Farliga förbindelser". Vi har flera gånger sagt att vi skulle vilja besöka Dramaten, men aldrig kommit dit. Förrän igår. Snälla farmor och farfar kom för att ta hand om tjejerna och jag åkte in till stan för att möta upp mannen min. Det där med att vara barnfri känns nästan lite förbjudet. Som att man skolkar.

Så igår skolkade vi från vårt föräldraansvar och gick där hand i hand genom Stockholm utan att någon körde barnvagn, bar ett barn på axlarna, jagade efter någon som är på väg att smita iväg, snöt någon näsa, famlade efter ett gammalt russinpaket ur väskan eftersom någon är huuuuungrig. Bara jag och mannen, precis som det var när vi träffades i början.

Innan teatern började åt vi lite mat och unneliunnade oss ett glas vin mitt i veckan. Ännu mer bus. Men så var det ju faktiskt lill-lördag.

 

 

Mycket bra platser på rad 4

Föreställningen var jättebra, om än lite väl djup på slutet. Jonas Malmsjö fick absolut högsta betyg och då ska ni vet att jag verkligen inte gillade karln innan jag såg honom live igår. 

Goa Göteborg

Helgen har vi tillbringat i goa glada Göteborg med en massa skratt och kära möten! Vi har tidigare bott i Göteborg och staden har absolut en speciell plats i både mitt och min mans hjärta. Det var där vi köpte vår första gemensamma lägenhet och flyttade ihop. Det var i lägenheten som min man friade till mig och där vi fick det glädjande beskedet om att jag var gravid med storasyster. Många av våra fina vänner bor kvar i Göteborgsområdet och vi har otroligt många goa minnen från vår tid i Göteborg. Götet i våra hjärtan! 

 

 

Här i fina Vasastan låg vår första lägenhet

 

Spännande att åka spårvagn och att kika ut över Drottningtorget och alla spårvagnar

 

Eftersom det var kanelbullens dag i fredags, var vi såklart tvungna att besöka Café Husaren i Haga där de har gigantiska och tokgoda kanelbullar!

 

Bullarna är tom större än tjejernas huvuden!

I lördags var dock vädret desto sämre. Typiskt Göteborgsväder kan man säga. Vi tyckte först inte att det var så farligt och tog oss till Slottsskogen för lite lek. Men då öppnade sig himlen och efter bara några minuters lek fick tjejerna, till sin stora besvikelse, avbryta leken eftersom mamma och pappa inte hade varken regnkläder eller paraply.

 

En värmande kaffe i ett inte så värmande Göteborg

 

Sen styrde vi kosan mot Alingsås och släktkalas. Först passade vi på att hälsa på min mans Farmors grav där vi tände ljus och lämnade blommor.

 

 

På släktträffen bjöds det på god mat från Sydamerika och en massa skönsång. Våra tjejer hittade nya bästisar i sina sysslingar och hade superskoj! När de väl gick med på att sova, slocknade de direkt.

 

På söndagen åkte vi förbi några vänner som bor i krokarna och som det var alldeles för länge sen vi besökte sist. De har ett helt fantastiskt hus som känns sådär riktigt ombonat och hemma. Det är nästan så att man vill flytta in direkt. Att tillägga är ju att de är så händiga och kreativa att de gör allt själva. Som grädde på moset bjöd de på nybakad äppelkaka med egengjord och god vaniljsås.
 

      Fina detaljer överallt i huset               Äppelträd precis utanför fönstret

 

      

              Egenodlade tomater                        Tjejerna blev förtjusta i de söta huskatterna

                                                       
När familjen H lämnade våra vänners hus gjorde vi det med ett tydligt avstamp. Undra om vi får komma tillbaka igen efter att tjejerna jagat katterna, ritat på alla fina pappersark som fanns i huset och helt ouppfostrat dissat äppelkakan. Jag hoppas det.