Först vill jag tacka alla läsare för ert engagemang! Jag trodde aldrig att mitt inlägg om min oro i förskolan skulle kunna bli så uppmärksammat. Men jag är väldigt glad att det blev det och att det berörde och engagerade så många via mail och sociala medier. Nolltolerans mot mobbning redan i förskolan - det ger mig en förnyad tro på mänskligheten och framtiden! Tack!
Efter mitt mail kontaktade förskolan mig direkt och ville prata samma dag. Detta var inget de ville skjuta på framtiden. Vi hade ett jättebra möte och vi kom fram till att det hela var ett missförstånd. De bad t.o.m. om ursäkt att de varit otydliga med sin uppmuntran till att "du inte får vara med".
Vad de hade syftat på var att de ibland "värnar de om leken". Och då handlar det aldrig om att ett ensamt barn "inte får vara med" utan kanske att några barn redan leker lugnt i ett rum och in kommer fyra till som vill vara med och kanske ändra om i leken. Då ska den leken få fortgå och så är det då pedagogernas uppgift att få de andra barn att göra någonting annat eller vänta på sin tur med t.ex. klossar i ett byggrum. Dessutom är detta inte en situation som uppstår dagligdags, utan det förekom mer sällan.
Förskolan var väldigt noga med att förklara att de aldrig skulle tillåta ett barn att inte få vara med i leken, utan det handlade om situationer då det var flera som ville vara med i en redan pågående lek.
Pedagogerna uppskattade verkligen att jag hade mailat och de lovade att ta med sig att jobba mer med att lära barnen att "bjuda in" till lek. Det är tydligen något som 4-åringar kan ta till sig och också praktisera. Så allt gott till slut! Jag är lättad i hjärtat och så glad att de tog min oro på allvar. Lillasysters förskola och de lyhörda pedagogerna får tummen upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar