Jag heter själv Margareta i andranamn och har egentligen alltid ogillat namnet men av nån (oförklarlig) anledning döpte vi faktiskt lillasyster till Margareta i tredjenamn. Varför då, kan man ju fråga sig? Och jag tror att svaret ligger dels i att storasyster fick ett släktnamn med kungliga anor, dels att jag är barnsligt förtjust i fruntimmersveckan.
I det lilla samhället där jag växte upp om somrarna (och där vi nu har egen sommarstuga) dominerade fruntimmerna under fruntimmersveckan i juli. Vi barn sprang mellan husen och smaskade i oss jordgubbstårta när helst det var Margareta, Emma, Elisabeth, Kristina osv. - ljuva minnen!
Därför känns det extra roligt att kunna föra vidare traditionen om fruntimmersnamnsdagar och jordgubbstårtor till våra små.
Idag blev det strandhäng med kusiner & lillmaggans gudföräldrar, jordgubbstårta med släkt & vänner och middag på bygden efter det. En svårslagen Margaretadag!
'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar