Måndag igen och jag känner mig helt under bordet. Heter det ens så? ...under vädret heter det nog! Under bordet är nåt HELT annat - ha, ha! Jag mår inte helt hundra kan man säga istället. Antar att det är en urladdning efter fyra intensiva (men roliga) dagar.
Min mor kom på besök i torsdags. Ett mycket kärt och efterlängtat återseende! Vi sågs senast i september. Det blir tyvärr så när man bor 50 mil ifrån varandra. Tjejerna blev tokglada och var uppspelta i två dygn. När min mor åkt i lördags blev det skridskopremiär som tröst. Lycka!
Och igår var det två kalas och två farsdagsfirande. Skönt att det är måndag igen så man kan ta det lilla lugna 😉
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar